Jag dricker té och byter lakan ikväll. Känner mig rätt så ensam faktiskt.
Jag är på ett humör som verkligen passar för den här årstiden.
Då mycket få saker tycks glädja en på riktigt.
Ännu en helg har spenderats hos Ida på östra esplanden.
Känns nästan som om jag bor där. Jag känner också mindre ensam då,
när jag och Ida sitter och beklagar oss över diverse saker.
Det känns bättre då. Också när man tittar på bra filmer med trevliga
personer.

Idag var jag på teater med. Den var bra! Ett drömspel  av August Strindberg,
var det som visades. Det var mycket ketchup och mycket vatten.
Imorgon är det tillbaka till skolan, tillbaka till det vanliga.
Usch, vad sportlov skulle sitta fint nu. Man kan ju alltid hoppas på
feber och förkylning så man får slippa den här sista jobbiga veckan.
Men det kommer nog troilgtvis inte hända.
Jag är nyduschad, mitt hår är blött och doftar svagt av svarta vinbär.
Det är ju en konstig doft för ett shampo.

Ida.