Hola Chicos!
Det var ett tag sen... men den som väntar på något gott vet ni, den väntar aldrig för länge. I alla fall så har jag flyttat från lilla Motis nu och begett mig mot en ny främmande men väldigt spännande värld i Götet. Egentligen flyttade ju jag och Jessica Persika för två veckor sedan, men det är först nu det liksom är på riktitgt! I helgen har jag i alla fall papsen med mig, men imorgon kväll är det jag ensam mot resten av världen...

Dagen har bestått av en hel del irrande runt om i Göteborg (och om någon är intresserad är jag nu mera bosatt i Björkekärr enligt göteborgarna. Själv hade jag ingen aning om det). Och så har pappi varit duktig och målat hela dagen medan jag, Terese och Sven-Erik tog en snabbvisit till IKEA. Självklart var det som jag behövde mest (en SKORVA mittbalk) slut. Så sängen får förbli sned ett tag till. Ser ni en sned tjej på Göteborgs gator är det alltså jag. MYSIGT! Jag kan inte annat än att hålla med Terese, jag får helt enkelt hitta mig en karl som får fungera som rullstopp.

Förresten så saknar jag redan de bästaste av de bästa! Det var nog faktiskt först igår när jag kramade Elin hejdå och Kajsa tjöt hejdlöst som jag verkligen insåg att det var slutet på en era. För att citera Hannes så inleder vi nu våra nya liv med nya städer, jobb, vänner och kärlekar. Vi har avklarat Motala och allt där till och det är verkligen dags för något nytt. Dock vet jag inte om jag är redo att lämna allt. Det finns minsann några som jag tänker grabba tag om extra hårt för att behålla. Att kasta allt över en kant känns sååå förra året. Nu gömmer jag istället det bästa på en bommulsmjuk plats inom mig för att ta fram när jag saknar det som mest.

Tack mina fina vänner för att ni är ni och för att jag har fått lära känna er! Ni är fantastiska! Och jag lovar att nästa inlägg inte kommer att dröja ett halvår.

Puss och kram.