Kattblues.

Vi var på Oscars 18-årsfest i måndags och det såg ut ungefär såhär:
             
  
                        
 

                                                                          

Nu har alla skolbarn sommarlov. I och med att jag är ett skolbarn så har jag också det. När jag kollade på studenterna i torsdags så var jag lite ledsen att jag inte fick ta studenten, men förhoppningsvis så kommer sista året i trean bli nått alldeles särskilt. Det får vi intala oss helt enkelt :)
Början på detta sommarlov har varit riktigt jobbigt och jag hoppas att det är över nu.
Igår åkte jag hem till världens finaste kille och sov där. Idag har vi vandrat i Vadstena och kollat på film bland annat. Nu sitter jag hemma och väntar på att brödet jag bakar ska bli klart. Och så saknar jag Oscar, den allra finaste som finns och han jag älskar.

Puss!

Men titta vem som skriver här då! Det var inte igår som man brukar säga. Jag skulle ju kunna förklara varför och att jag mest skriver i min andra blogg och så men det struntar jag i och i stället låtsas som ingenting. Det är jag bättre på. Jag kanske inte kan lova att jag ska börja skriva reglbundet här igen, men jag kanske kan bättra mig...
I alla fall jag gillar sommarlov och så. Hoppas på ett busskort snart med så jag kan vara på andra platser än i Borensberg. Midsommar på fredag med. Då är det FeZzt, rock'n'roll baby. Det är mitt motto!

Ida.

Idag tjuvstartade jag med mitt sommarlov lite,
Men på eftermiddagen åkte jag in till Motala och träffade Mathilda, Ida
och Kajsa. Vi åt glass på Två små hus och vi hade två alldeles egna underhållare,
Oscars bror och hans kompis.
Efter glassen gick vi och provade massa kläningar på MQ, men sen tyckte Ida
och jag att det var dags att ta bussen hem. Så vi satte oss på busshållsplattsen
och väntade. Så småningom kom det en buss, och den hoppade vi på.
När vi åkt en bit svängde bussen åt ett annat håll än vad den brukar. 
"Vad nu" tänkte vi "har busschauffören blivit galen och åker åt fel håll".
Vi sitter ett bra tag och fnittrar åt chaufförens missöde, sen slår det oss att
ingen annan i bussen verkar tycka att det är konstigt, då kollar Ida på
klockan och ser att vår buss inte skulle gå förns om 5 min.
Då går det upp för oss att det inte är busschauffören som är galen, utan vi,
Vi hade alltså, rutinerade bussåkare som vi är, tagit buss 620 i stället för 520!
Det blev en snabb visit i Linköping av det hela.
Och nu är jag hemma, och bakar en tårta och lyssnar på Ted Gärdestad för
att få in rätta sommarlovskänslan.

Är så sjuk igen. Ingenting har gått som det ska idag och jag är så ledsen och tycker synd om mig själv. 
Snart är det sommarlov och en lång paus från allt.
Ska sova nu. Hejdå. Kul inlägg :)