Jessica har en vän med en bil

Igår tog världens bästa Mathilda körkort! Åh, hon är så himla duktig tycker jag. Och fin, kolla här bara:






Kitsch, vattenpipa och John Travolta i klänning

Helgen har varit mysig och till stor del spenderad på min veranda med härliga vänner och vattenpiparök. Det var nämligen så att min trasiga vattenpipa i händerna på Ida plötsligt bestämde sig för att fungera. Vilket vi alla välkomnar såklart! I fredags lyssnade vi på musik, rökte och myste under filtar tills det blev lite för kallt för att sitta ute. Då gick vi in och tittade på den bästa feel good-filmen sen... jag vet inte vad. Hairspray alltså. Vilken film. Fiona stannade hela natten och vi somnade nog mitt i ett samtal tror jag bestämt, så trötta var vi!
  

På lördagen gifte sig Victoria och Daniel och hela dagen satt jag och grät i soffan och åt McDonalds-mat. Kände mig inte så lite patetisk. Men fint var det ändå på nåt sätt.

Söndagen började ganska segt, men skönt ändå. Jag tittade på gamla filmer från filmkameran och nu harj ag kommit fram till att 2006 var mitt år. Så snygg kommer jag nog aldrig bli igen. Kände lite vemod blandat med nostalgi och glädje över allt roligt jag har fått göra. Framåt kvällen kom Peter och Oscar förbi med en rolig kavaj-anekdot och fotbollstips, eller vad det var. Vi satte oss på verandan och rökte vattenpipa, åt choklad och pratade om allt och inget. Nu vet jag mer exakt vad ordet kitsch innebär och vad som händer om man råkar elda upp lite av sin tumnagel. (Inget egentligen, men det gör ont och luktar äckel).

När det blev kallt gick vi in och jag tvingade dom små pojkarna att titta på hairspray. Dom klagade inte kan jag säga. Oscar sov över och jag skjutsade honom till verkstan på min supercoola och hippa moped imorse innan jobbet. Nu sitter jag här och vill mest hem.

puss


Signs of life

Det är ju lite roligt att när jag väljer att skriva här så brukar det oftast handla om att jag har gjort om designen. Det kommer det göra även den här gången. Jag har gjort det lite mer sommar. Fast kanske mer vår egentligen, men det gör inget - på våren mår man som bäst, inte sant? Men hoppas alla tycker om det jag gjort i alla fall. Vi katter brukar ofta säga att vi ska, tillsammans, komma fram till hur bloggen ska se ut. Men i slutendan är det jag som bestämmer själv. Och jag tänkte på en till sak; att snart kommer alla flytta ifrån varandra, mer eller mindre. Att bloggen ska finnas kvar är enligt mig en självklarhet, men det där med design-möte kan ju bli lite svårt då. Eller så ser man på det som ett tillfälle att träffas allihopa igen - för det, mina kissar, måste vi göra.

Igen, lurar jag mig själv med huvudet i sanden


Två veckor utav väldigt många förändringar, de flesta är positiva som tur är.
Jag har jobbat litegrann, letat efter lägenhet, varit sjuk, läst, sovit mycket, busat och myst, typ.

Det är skönt med sommar och jag hoppas att denna sommar blir bättre än den förra. Saker tar tid nivet..






SAP/R3 och Excel

Överskriften är mitt liv just nu. Jag alt-tabbar mig genom dagarna och fyller i kundkort och inbillar mig själv att jag ser proffsig ut. Hehe. Tänkte börja dricka kaffe, men det är för äckligt så jag låtsas att min varma choklad (som är gratis, nomnomnom) är kaffe. Inte lika proffsigt kanske, men screw that.

Jag har i alla fall fått en egen dator nu (med två skärmar hihi) och ett skrivbord. Jag sitter i ett kontorslandskap så det är skönt att jag har ryggen mot väggen för då kan jag skriva ett inlägg här när jag borde jobba. Så himla bad-ass är jag.

Igår var pappa och jag i Trollhättan och hade ett möte. Med projektledaren för det här projektet jag jobbar med och tjejen som har jobbat med det innan mig. Det var roligt faktiskt, men jobbigt att gå upp så tidigt och åka så långt. Men men, ser fram emot augusti nu när jag har jobbet bakom mig och bara är ledig. Men samtidigt ser jag verkligen inte fram emot augusti för då är sommaren snart slut och då måste jag säga hejdå till för många som jag inte vill säga hejdå till. Usch.

Och den ljusnande framtid är vår.

Igår tog katterna studenten. Vi åkte vagn och skrek och sjöng. Det var så himla tokfint och sorgligt och nu vet jag inte hur jag ska klara mig utan mina små kissar. För även om vi fortfarande är bästaste vänner så blir vi aldrig klassens katter igen... och det är lite sorgligt. Eller mycket.

Och jag vet att elin har fina bilder på oss alla fem så jag överlåter det åt henne!

puss mina fina vänner

RSS 2.0